Har du börjat fundera på om det kanske ändå inte är dags att dränera om huset? Innan du sätter igång med en dränering av huset så har vi samlat 10 frågor som du bör ställa dig för att se till att du är helt förberedd. Att dränera om är en bra investering och om du planerar att lägga isolering på källaren så kan det öka värdet på huset rejält eftersom du då får en hel våning till. Dessutom kan det hjälpa till att sänka energikostnaderna. När gjordes den senaste dräneringen? Är det över 30 år sedan dräneringen gjorde så är det med största sannlikhet dags att göra om dräneringen. Finns det dessutom rabatter och träd tätt intill husgrunden så finns det risk att rötterna har trängt ner i rören och täppt till. Vilken typ av husgrund behöver dräneras? Arbetet som behöver göras är lite olika beroende på vilken typ av grund huset har, därför är det viktigt att ta reda på vilket typ av grund just ditt hus har. Förutsättningarna kommer då att bli mer eller mindre lämpliga att göra själv. Kan du friställa hela grunden på en gång? Eller behöver du friställa grunden bit för bit? Risken med att friställa hela grunden på en gång är att huset skulle kunna komma i rörelse vilket du vill undvika. Ta därför reda på förutsättningarna för ditt hus innan du börjar gräva. Vart går markledningarna? För att underlätta själva grävningen så är det bra att veta vart rören går någonstans. Annars är det lätt att en spade eller grävskopa råkar förstöra andra ledningar vilket kan skapa ännu större kostnad än den som är för bara dräneringen. Vad har marken för sammansättning? Om jorden kring huset består av täta jordarter, så som sten och berg – rinner inte vattnet undan vilket betyder att huset behöver en väl fungerande dränering. Är jorden väldigt genomsläpplig, till exempel som med jordtyperna sand och grus, passerar vattnet snabbt ut ur gropen igen. Detta innebär att risken för fuktskador på huset är minimala och därför är det inte alltid nödvändigt med dräneringsledningar runt huset. Normalmorän och silt tillhör måttligt genomsläppliga jordar. Står huset på dessa jordtyper passerar vattnet gropen i maklig takt, vilket innebär att det måste finnas en fungerande dränering runt huset. Jordtyperna kan även vara blandade med varandra. För att undvika fuktproblem så utgå från de förutsättningar som gäller för den tyngsta av de förekommande jordtyperna. Vart leds vattnet idag? Var sitter brunnarna? Finns det en stenkista för avledning av vatten, är systemet kopplat till kommunens system eller rinner vattnet någon annanstans? Detta är frågor som behöver besvaras innan ni påbörjar dräneringen. Vilka tillstånd behövs från kommunen? Tillåter kommunen att dagvattenledningarna och dräneringsslangarna kopplas till avloppsnätet? Kontakta din kommun och begär tillstånd för koppling till avlopps- eller dagvattensystem. Det krävs även tillstånd för koppling till stenkista på tomten. Kan du nyttja ROT-avdraget? Det kan vara en relativt stor kostnad att dränera om huset men är definitivt en investering för att motverka framtida fukt- och vattenskador på huset. Däremot så ingår dräneringsarbetet i ROT-avdraget vilket innebär att du kan få göra en skattereduktion om du har utrymme för det. När är det en bra tid att göra dräneringen? Faktum är att du kan göra en dränering året runt. Att göra en dränering under senhöst/vinter kan till och med vara fördelaktigt. Eftersom det då ligger lite tjäle i marken slipper trädgården bli sönderkörd av tunga maskiner, fler tjänsteleverantörer har möjlighet att hjälpa till plus att trädgården inte används lika flitigt under denna årstid som på sommaren vilket innebär att du inte kommer störas lika mycket av arbetet. Vilka sakkunniga finns i närheten som kan hjälpa dig? Känner du dig redo för att börja samla in offerter? Ta reda på vad det skulle kunna kosta att göra en dränering hos just dig, eller få hjälp med att ta reda på förutsättningarna för att göra det själv här!

Ett av det viktigaste arbetena en husägare kan göra för att undvika fuktskador är att ha en välfungerande dränering. Även om dräneringen och markarbeten kring huset har gjorts på ett korrekt sätt så kan man behöva göra om dräneringen efter ett par år beroende på hur omgivningen ser ut. Ett allmänt riktmärke är att dränera om huset efter ca 30 år. Faktum är att det under senhöst och vintern, då det hunnit bli lite tjäle i marken, är en perfekt tid för att göra dräneringen. Då slipper trädgården bli sönderkörd av tunga maskiner, fler tjänsteleverantörer har möjlighet att hjälpa till plus att trädgården inte används lika flitigt under denna årstid som på sommaren vilket innebär att du inte kommer störas lika mycket av arbetet. Varför ska man dränera? Dränering är ett sätt att leda bort vatten från huset för att undvika fuktskador. Det man gör är att gräva ner rör som leder bort förhöjd grundvatten nivå från husgrunden, ett slags utdikning som skyddar huset från fuktskador. Dräneringens viktigaste uppgift i ett hus med källare är att se till att inte grundvattennivån stiger för högt och dränker grunden i fukt. Arbetet kombineras med att man förser källarväggarna med någon typ av fuktspärr, som hindrar vatten från jorden att sugas in i materialet. När behöver du dränera om? Många som köper hus idag vet inte när den senaste dräneringen gjordes och det har inte gjorts någon under tiden som de bott i huset. Efter ca 30 år så är det läge att se över dräneringen och om den fraktar bort vatten så som den ska. Det är även lätt hänt om man har planteringar över dräneringen att rötter tränger ner och täpper igen rören vilket leder till att rören inte kan leda bort vatten som den ska. Håll koll i källaren om det börjar tränga in fukt eller om färg och puts börjar släppa från fasaden – det kan vara ett tecken på att dräneringen behöver läggas om. Är du osäker så ta hjälp av en sakkunnig för att kolla hur bra dräneringen är och om den behöver göras om. Göra det själv eller anlita ett proffs? Att dränera är ett tungt och tidskrävande jobb. Även med en grävmaskin. Altaner ska plockas bort, eventuella planteringar behöver flyttas, rören ska läggas i rätt lutning etc. Lättast och smidigast är att lämna över jobbet till ett proffs, däremot kostar det ganska mycket pengar. Det är även viktigt att säkerställa hur du kan gräva runt huset. Kan du friställa hela grunden på en gång? Detta är inte alltid möjligt då huset då kan flytta på sig, vilket innebär att du behöver frilägga och dränera sida för sida. Se också till att hålla koll på vart alla ledningar går så att du inte gräver sönder dem – då blir det plötsligt mycket mer jobb och mer pengar som flyger iväg. Checklista: Innan du dränerar 1. Ta reda på om det är lämpligt att du själv utför dräneringsarbetet runt huset. 2. Kommer du fram till att det är lämpligt så behöver du ta reda på om du kan frigöra hela grunden eller om du behöver arbeta bit för bit. Se till att prata med en sakkunnig! 3. Skaffa alla nödvändiga tillstånd från kommunen. Du behöver till exempel tillstånd om vattnet ska ledas till stenkista på tomten. 4. Ta reda på jordens sammansättning. Är jorden mycket genomsläpplig, till exempel sand och grus så passerar vattnet snabbt bort från huset. I den här typen av jordar är risken för fuktskador på huset väldigt liten. Därför är det inte heller alltid nödvändigt med dräneringsledningar runt hus på sådan mark. Normalmorän och silt tillhör måttligt genomsläppliga jordar. Står huset på dessa jordtyper passerar vattnet huset i långsammare takt, vilket innebär att det behöver finnas en fungerande dränering runt huset. Jordtyperna kan vara blandade med varandra. För att helt säkert undvika fuktproblem bör man alltid utgå från de förutsättningar som gäller för den tyngsta av de förekommande jordtyperna. Alla dessa uppgifter gäller om husgrunden står ovanför grundvattenytan. Står huset däremot i grundvattennivå krävs helt andra åtgärder, som du bör få professionell hjälp med. 5. Gör en skiss och rita in rensbrunnar, dräneringsrör och ledningsdragning. 6. Beroende på jordens sammansättning så behövs olika typer av material. Mät upp hur många meter dräneringsrör som behövs. Beställ lite längre än du behöver –  du kan behöva ta en längre väg än du hade tänkt dig från början. 7. Beställ samtidigt rörböjar, brunnar, dräneringsgrus, filterduk och andra tillbehör. 8. Beställ material för fuktisolering. Enklast och billigast är platonmattor, men det finns även värmeisolerande dräneringsskivor av Polystyrenplastkulor. 9. Om du inte vill gräva själv med spade så är det dags att bestämma tid med en grävmaskinist, antingen för att hyra en grävskopa eller för att få hjälp med att gräva runt huset. Så gör man en dränering 1.  Ta bort eventuella altaner, rabatter eller annat som ligger vid husgrunden. 2. Gräv rent runt huset, med grävmaskin eller med spade (grävmaskin är att föredra). Ett vanligt misstag är att man inte gräver tillräckligt djupt. Dräneringsrören behöver ligga under den lägsta delen på grunden. 3. Gör rent husgrundens väggar. Kontrollera om det finns sprickor och åtgärda dessa. 4. Isolera grunden för att värmeisolera och driva ut fukt. 5. Lägg dräneringsledningarna med en lutning på minst en halv centimeter per meter. 6. Täck med geotextilduk. 7. Tomten återställs och vanligtvis används grus ovanpå dräneringsytan som grävts upp. Se till att marken lutar ut från huset för att underlätta för vattnet att rinna bort. 8. Se till att inte ha några planteringar med djupa rötter ovanpå rören. Rötterna kommer tränga sig ner och kan täppa igen rören. Vill du inte göra jobbet själv?

Fuktskador är bland det sista en husägare vill ta tag i och lägga pengar på. Ofta märker man det sent vilket leder till kostsamma renoveringar för att få bukt med problemet. För att förebygga fuktskador så behöver vi på ett effektivt sätt leda bort det vatten som kommer i form av regn bort från husgrunden. Dessa åtgärder behöver heller inte vara så kostsamma men är en bra investering för att undvika att fuktskadorna slår till. Ett av de stora problemen för många hus är att det vatten som ska ledas ner från taket via hängrännorna inte kommer så mycket längre än till precis bredvid huset. Där tar det ofta stopp. Vatten som samlas runt husgrunden kan ge upphov till fuktskador och förhöjda fukthalter i luften inomhus. I fuktiga områden mår även mögel och andra mikroorganismer väldigt bra vilket ofta gör att där det finns fuktskador – finns också mögel. Fukten kanske inte syns till en början, men i längden mår vare sig hus eller personer som bor i huset bra. Hur gör man då för att undvika fuktskador? Vi frågade Marcus Lindström från Mackes Mark & Dränering. “Det viktigaste är helt enkelt att tänka att allt vatten ska bort från huset” Dränering Grunden i att leda bort fukt från huset är förstås alltid att ha ett väldränerat hus. Att dränera kring ett hus innebär att man gräver ner ett rör som har som uppgift att föra bort förhöjd grundvattennivå från huset för att se till att grunden inte dränks i fukt. Utöver detta så brukar även fuktspärrar på källarväggarna sättas. Dränera om en husgrund bör göras med jämna mellanrum (30-50 år om det är en bra dränering) men är något som många drar sig för eftersom det kan vara en stor investering. Däremot så är det en viktig del för att förebygga mot fuktskador. Led bort vatten från huset Hängrännor Orsakerna till fukt kan vara många. Dålig dränering är bara en av dem. Ibland är hängrännorna orsaken till fuktproblemet. Det är lätt hänt att de blir igentäppta med löv eller kvistar, blir skeva eller om den helt enkelt är feldimensionerad för det vatten de ska kunna ta emot. När något av dessa fel uppstår så får vattnet inte en chans att ta sig ifrån husgrunden. Steg nummer ett är därför att se att hängrännorna är hela och att de verkligen fungerar som det är tänkt. Nya hängrännor är i jämförelse en ganska billig investering mot fukt. Se också till att rensa hängrännorna med jämna mellanrum. Tunnor Ett annat bra alternativ till en dyr omläggning av dräneringen är att sätta in tunnor under stuprören. Dessa kommer då fånga upp regnvattnet som sedan kan användas till att vattna alla växter i trädgården. Du kan även förse tunnorna med avledare som gör att vattnet transporteras bort från stupröret. Perfekt att ha i sommarstugan där man kanske inte är varje helg och har möjlighet att tömma tunnan. Då undviker du risken för läckage och stänk mot husfasaden. Regnvattenspridare Ett annat billigt och bra alternativ är regnvattenspridaren. Den är som ett mjukt stuprör som rullas ut när regnet forsar igenom. När det inte regnar så rullar spridaren ihop sig igen. Regnvattenspridaren fästs med en enkelt vid stuprörets mynning och är ofta tillverkad i vinyl eller liknande material. Regnvattenspridaren kommer i flera storlekar och det är viktigt att se till att den passar just ditt stuprör så att den inte glider av när regnet kommer. Genom regnvattenspridaren sprids regnvattnet ut längre bort från husgrunden, till exempel över gräsmattan vilket gör att vattnet istället gör någonting gott istället för att orsaka fuktskador. Undvik stopp Som vi nämnde tidigare är det viktigt att rensa hängrännorna så att det inte blir något stopp. Detta gäller självklart även tunnor och regnvattenspridare. För att undvika stopp kan man installera en lövsil på stupröret som ser till att få bort alla större partiklar som annars kan sätta igen systemet. För att lövsilen i sig inte själv ska sätta igen är det viktigt att tömma den emellanåt – om man känner att man inte orkar hålla på att rensa så kan man till och med köpa en självrensande lövsil. Även lövsilen är en billig investering och den som är lite händig kan själv montera den på stupröret. Undvik planteringar närmast huset Att ha planteringar är något som väldigt många har. Det många inte tänker på är att planteringar drar till sig vatten vilket inte är bra när du vill undvika fuktskador. Försök istället att ha täta massor vid huset som gör att vattnet helt enkelt inte kan rinna rakt ner mot väggen.